Nu har jag upplevt min första session i Second Life och den var ganska trevlig. Det var lite besvärligt att handskas med avataren. Hon hade allvarliga problem med koordinationen, det var som att vara 1, 5 och hålla på att lära sig gå igen. Det handlar väl om att träna upp tekniken antar jag.
Det var kul att pynja med appearence-funktionen, påminde om ett make over-program som jag och mina kämppisar lekt med nån gång. Inga problem att få tiden att gå.
Även om jag iofs tycker att det är helt intressant att få reda på vad Second Life går ut på så vet jag inte hur motiverat det känns att sitta och "second lifa" med mänskor som befinner sig i samma rum. Det är väl annorlunda sen då man befinner sig på olika ställen i verkliga livet.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar